Vissa av er kommer jag aldrig se igen. Fan med. Ni får ha ett megastort lycka till. Lycka till med allt! Och ha det bäst i kväll, må allmänt bra och skratta tills ni ligger dubbelvikta tusen gånger om!

Skratta lite åt mig med :)

Snart har jag ett nytt liv. Snart har vi alla ett nytt liv. För många av er började det igår, på onsdag börjar mitt. Nytt folk, nya ämnen, nya färdmedel, nya rutiner. Jag är så himla pepp på det! Men jag har en liten röst i bakhuvudet som frågar mig om det inte är något jag försöker springa ifrån? Fast jag vet ärligt talat inte vad det skulle vara. Jag... jag är glad att få lite förändring bara. Och jag vet redan nu att jag kommer gå in i väggen vid det här terminsslutet med, pendlingen i kombination med läxor och extremt höga krav på mig själv kommer knäcka mig än en gång - men det tar jag då.

Nu ser jag det bara som något positivt, något bra. Det ska bli obeskrivligt skönt att få läsa lite saker som man är intresserad av. Hoppas lärarna där är bra bara... De flesta vi hade på Vannaröd var faktiskt det. Jag kommer sakna Silvandersson och jag kommer sakna Ninna. Massor. Undrar om någon kan axla förväntningarna jag har på matte,no- och svenska,engelskalärare nu? Jag hoppas det. Det vore för jävligt annars.

Och jag hoppas att all pendling inte kommer förstöra min förkärlek till tåg. För tåg är bland det mysigaste som finns, och så vill jag tycka om tre år med.

Om tre år, tre futtiga år är jag så kallat vuxen, (om två ännu futtigare år är jag myndig) då ska jag klara av att stå på egna ben vart jag än i världen vänder.

Det, ehum, ska bli intressant att se hur det går.