brustna ögonfransar


explosionerna i skyn letar sig in genom persiennerna
som en lätt krusning över nakna skulderblad, ger de ensamheten
ett namn.
frysta ögonblick och
spinnandesnurrandesnubblande stillhet
allt som finns är du och dina kallsvettiga lakan.
hur mår du?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0