våffelhjärtan

Vi tillägnar detta blogginlägg Anna, för hon är knäpp, glad och söt. Och för att hon förgyllt min dag.

Vi åt friterade våfflor,

jag insvept i hennes lägerbålsfilt

hon iklädd kalla tygskor

frosten hade lagt sig runt världen,

men vi värmde händerna över glöden

vi skrattade bort kylan

jag försökte fånga det vackra på bild

jag har inte kollat hur de blev än,

men jag tror att jag misslyckades

och det ganska rejält.

för den vackerhet jag upplever

kan varken beskrivas i ord

eller fastna på bild

skönheten i vardagliga ting

är nog dold för alla som inte vill titta i nutid

---

(Jag som nästan somnade i soffan klockan nio. Jag som lovade mig själv att ta vara på den här natten... Nu är klockan halv tolv. STRÖSOCKER.)

Anna är så fantastiskt underbar. Hon har barnasinnet kvar och det uppskattas <3

vilket poetiskt och fint inlägg :)