spindelnät: tror man trasslar ut sig men vandrar bara runt runt runt

som att jag tog på mig deras börda när jag bara var där för att lyssna att förundras, inspireras
som att deras nervositet smög sig in i min kropp och spände mig till det yttersta -
jag förstår inte hur det fungerar. jag sprang ju på morgonen, tog ut mig. slappnade faktiskt av något.
och sedan.
som publik.
knyter jag ihop mig fullständigt igen.
jag förstår inte hur det fungerar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback