din tid i stormens öga är över, du kan kliva av karusellen nu

och då jag stapplande

tagit mig bort från det omtumlande

upptäckte jag att jag låg bland gula tussilagos,

inbäddad i solsken

i mina händer höll jag en återupptagen stickning

bredvid mig låg en kamera full av vårbilder

intill den stod en dator som spelade musik jag aldrig hört förr, men älskade

ane brun, feist, miss li

sakerna som gnagde i bakhuvudet, minnena från stormen

de glömde jag bort.