ett livstecken
jag har inte landat än,
jag har varit hemma i drygt ett dygn
men jag har inte riktigt hunnit landa.
och orden är dessvärre inte så positiva som de låter,
för jag slungades bakåt
bakåt i tiden,
till hysteriska andetag och söndriga tankar
och jag kröp ihop i ett hörn och försökte sova bort det, sova bort dem
men det fungerar inte så.
det gör aldrig det,
jag somnar inte.
jag bara blundar, i timtal
och låtsas att det hjälper
nej jag har inte landat än, och jag har inte smält de nya insikter som slagit rot inom mig
Kommentarer
Trackback