om ett par timmar har jag lagt sexton hektiska dagar bakom mig, och jag tål inte det

om tolv timmar har jag fjorton hektiska dagar till framför mig, och hur mycket jag än sett fram emot dem

så ser de hotfulla ut nu

för jag tål inte tempo längre

det här är inte resfeber, det är klart att man är spänd och förväntansfull kvällen innan

men jag, jag är

något annat.

jag är besviken

jo, besviken är nog vad jag är. på mig själv

för jag har ju haft lång tid på mig nu, varför i hela jävla friden är jag inte pigg och på topp än?

varför ser jag inte fram emot imorgon,

varför fasar jag inför att natten ska passera?

jag är så bra på att fylla precis all tid jag har med saker som ska vara roliga,

men till vilken nytta när man bara mår dåligt av att man inte mår bra när man ska?

äh, det är bara resfeber

vi säger det.

det är resfeber,

för jag orkar inte möta sanningen.

förresten lär all uppbyggd stress släppa när jag väl kommit iväg,

scoutläger är alltid en paus från verkligheten

en plats av frid och harmoni

inget ont kan nå mig där

(så länge det inte redan klängt sig fast på min rygg,

hinner jag skaka av mig det?)

förresten har jag kommit på att det ultimata sättet för mig att koppla av på är genom att arbeta med händerna

inte skriva som jag förut trott, det kräver ständigt tänkande

inte fotografera, det kräver omtanke och eftertanke

men arbeta med händerna; sy, måla, sticka, diska

ja, slå mig, håna mig, men jag tycker om att diska

för hand

det kräver en koncentration jag inte är van vid,

och den omväxlingen antar jag, är vad som ger mig ro

hjälp vad jag måste lägga om mitt liv nu inför nästa terminstart.

jag hoppas verkligen att marcus lyckades pussla ihop schemat så att vi får ha kvar våra lektionsfria dagar

annars tappar jag drygt tre timmar till i veckan

det låter inte mycket, men varje minut är viktig.

åh, jag borde nog sova nu.

istället för att låta tiden vandra iväg med mig

men jag vill inte

jag stretar emot lite till

kan ju alltid skylla på att jag inte kommer att sitta här på fjorton dagar

förresten har jag fått en ny gitarr, och den är jag så förtjust i att jag tänkte spela in lite amatörtoner och lägga upp här

men sedan upptäckte jag att jag sprängt micken i datorn senast jag provade på det, så det fick vara.

och nu får det här vara.

svamla har jag visst blivit duktig på...

puss och godnatt och allt det där,

vi ses om fjorton dagar!