bittra jävla paniktankar

femminuterstal om krav: våra låga krav
paniken steg.
paniken steg och jag bet ihop, tänkte rationellt, bet hårdare, försökte svälja svälja bort det.
skakande. tom blick. och känslan av att inte kunna stå emot
eller hålla ut.

flyktväg uträknad
flyktväg utförd
noga kontrollerade benrörelser, lagom sakta. alldeles för sakta.

till tom sal, andas djupt
tystskrika
panikskaka
gråta
gråta och tystskrika
andas djupt
samla ihop
gå tillbaka

panikrester genom resten av dagen. hämtning av studentmössa
till en jävla student jag inte egentligen tar och inte längre är en del av för jag har ingen klass och känner ingen och orkar inte jobba för att vinna tillbaka något som aldrig mer kommer bli på riktigt. jag ska ta en jävla låtsasstudent med låtsasvänner och låtsasglädje. lägga äckligt mycket pengar på en dag som ska vara en milstolpe i mitt liv men bara är ännu en jävla fasad av att jag lever ett liv. jag gör inte det.
jag överlever.

Kommentarer
Postat av: Emma Törngren

Du är vist en del av klassen och kommer alltid vara det är sant.



Anna <3

2011-02-07 @ 14:57:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0