översta våningen på ett oändligt höghus
vinden busar i vårt hår och vi snurrar under regnbågsfärgade paraplyn
ditt pappersflygplan har seglat iväg mot fjärran varma länder,
men våra leenden värmer allting som är nära
luften fylls utav lyckofjärilar

små vattendroppar studsar taktfast upp och ner på våra regnbågar
tillsammans med stövlarnas klafsande mot taket bildar de en fullkomligt makalös orkester
och vi sjunger med för allt vad vi är värda
          (tills jag upptäcker mina falska toner, och inser att jag endast uppfunnit den här världen
          för att ni ska tro att saker och ting är som de borde
men det enda som existerar i båda versionerna,
är regnet.)