Fast min värld vändes aldrig ut och in. Lite mer medveten blev jag kanske. Lite mer medveten om mitt medvetande. Och hur allt jag är ryms i mitt medvetande. Fast upplyst blev jag inte, inte heller mer klarsynt. Definitivt inte vänd ut och in.

      Jag ville vändas ut och in. Jag var helt på att uppnå ett högre stadium av varande genom att läsa en bok. Helt på. Och därför blev jag väl lite besviken över att jag aldrig riktigt trillade av stolen när jag försökte ta in hans meningar och filosofier. Ett nytt, livsomvälvande tankesätt hade varit otroligt välkommet.

(Min spontana reaktion på min egen tankegång är att jag är ganska dum. Precis som alla andra. Vi vill ha förändringen serverad på ett silverfat, vi vill läsa några meningar och bli upplysta. Upphöjda, uppfyllda. Förverkligade. Vi vill bli förverkligade genom en bok och sedan springa runt och vara lyckliga och djupa och kloka resten i av våra liv. Vi är faktiskt ganska dumma.)

Nu har jag helt tappat tråden. Jag glömde vad jag tänkte säga. Och jag är helt galet trött, så jag tror att jag går och lägger mig istället för att försöka komma på det igen. Godnatt.