ett år senare
veckan har varit en gråtparad;
letade poesi, hittade minnen
men det värsta var inte ångestnätterna. inte annan dag jul med tolv par fastnaglade ögon. inte självhatet eller hopplösheten.
det värsta var de vackra stunderna.
de stärkande kommentarerna från vänner.
jag blev så brutalt medveten om vad jag förlorat då.
Kommentarer
Trackback