Jag hade mentorssamtal. David sa att i svenskan hade jag MVG i princip från första dagen, och han trodde även att det skulle gå bra i övriga teoretiska ämnen. Så frågade han hur det kändes i de praktiska ämnena - och ja, jo det går ju bra där med sa jag.

Mot slutet av samtalet sa han att det enda han var rädd för, var att mina höga krav på mig själv skulle lägga hinder i min väg.

Jag

tappade

hakan.

Jag blev totalchockad. Hur, hur kunde han veta? Jag har haft honom som lärare i ett par månader -  vi har inte ens skrivit vilka betyg vi vill uppnå i mer än ett par ämnen, men han visste. Han visste redan vad som kommer slå jävligt hårt mot mig i slutet av terminen.

Det känns faktiskt bra. Det känns bra att han vet och förstår, och därmed också kan hjälpa - men. Jag vet inte hur han förstod. Kan man läsa av mig så bra? Är jag en öppen bok?

David är nog ännu bättre än jag trodde.

Fan vilken tur jag haft med skola och klass ändå.

Fan vilken tur jag har.