analysera sönder, allting är dubbeltydigt. för allting är dubbelsidigt, och lite för komplext
den kramar liksom sönder, huvudvärken
har tappat tron på uppgång, välgång, framgång
livet är mer en ändlös klagosång
och jag vill sluta sjunga
sluta upp med att salta hopplösa ord
och sedan låta dem falla som snö över mig
fast snö är ju
vackert
och vackert och sälta går inte ihop. för sälta är tårar, kallsvettiga händer
spermafläckar på lakanet
allting som är ensamt
är salt
---
och det enda min längtan handlar om, är tvåsamhet
vid en saltvattenkant.
bortglömda textfragment från december, fortfarande sanna
stjärnorna ni kastade upp mig till
de hånler
och säger att ryggradslösa varelser, som jag
inte hör till
och jag, jag klär mig i guldstjärnor
så att jag också kan
skimra
begäret i era blickar är det som driver
och det kvittar om bränslet är slut eller batteriet är slut eller
jag
är slut
man kan klara sig på ingenting
frånvaron som lyser i ögonen behöver inte avslöja en
trots att den är det enda som egentligen är
närvarande
lugnar en sargad själ
---
huvudvärken. magen. livet.
allting gör så jävla ont
allting gör så jävla ont
---
läser vad du skrivit
och gråter
för det är så vackert
du är så vacker
och jag är inte.
och gråter
för det är så vackert
du är så vacker
och jag är inte.
som att magi är synonymt med dina andetag
det är förunderligt
hur stjärnor bara tycks falla
när jag går bredvid dig
och för varje dag blir jag flera år äldre
skriver mejl till en vän
om hur livet är
vilka kaosbanor mina tankar vandrar i
hur mycket jag älskar.
men här,
har jag inte längre lust att berätta
det finns inget att återkomma till
inte nu
inte i mitt nu.
om hur livet är
vilka kaosbanor mina tankar vandrar i
hur mycket jag älskar.
men här,
har jag inte längre lust att berätta
det finns inget att återkomma till
inte nu
inte i mitt nu.
