1 September

Det var som om en övermänsklig, väldigt hemsk och hatisk person hade satt in de där förbaskade batterierna i blipp-dosan, bara för att jävlas med mig. Jag kunde verkligen inte få bort dem igen!
Hade jag haft långa naglar hade jag brutit dem tusen gånger om, men nu har jag inte ens det, så allt jag lyckades åstadkomma var ett par fläkta batterikanter. Själva batterierna satt som berget, kvar i dosan. Suck och pust och stön.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0