I lördags dundrade jag på. Vaknade halv tolv och mådde piss, men lyckades trots det vinna ett par omgångar suduko, städa rummet, skriva en låt (eller sätta ackord till en redan existerande text i alla fall) och spendera fem timmar tillsammans med matteboken. Världens flyt hade jag, allting bara fungerade.

Söndagen var ägnad åt släktkalas, och det flöt väl inte på lika bra... Jag hade sådan huvudvärk att jag fick smita undan ett par gånger och försöka tänka bort den: sedan tillbaka till allt socker och på med leendet. När folket åkt hem var jag så låg att ... jag inte ens kommer på en värdig liknelse. Hur som helst hade vi lite familytalk och det var bra. Fast alla är blinda igen. Fortfarande borde jag nog säga. Fortfarande.

På onsdag har vi ett jättestort idrottsprov som jag satsar på IG i, dessutom ska vi presentera en dikttolkning jag befriats från. Det känns så himla knäppt att inte göra saker... Men det är bra antar jag. Snart tar den perioden dock slut.. Inte lika bra. På torsdag skulle jag förresten skickas till kurator, vi får väl se hur det blir med den saken, jag tror nämligen att Anna glömt bort det, och jag tänker inte påminna henne.