tågkaos,
och family values, återigen.
jag orkar inte foga samman er
oss
kan inte ni också se vad som händer?
kan inte ni också göra något åt det?
kan inte de saker jag lägger ner en jävla massa tid på för att pussla ihop kunna fungera utan att yttre omständigheter sliter isär?
kan inte någonting någonsin bara gå min väg?