(bilderna är valda för att illustrera den månad de är tagna, inte för att vara snygga tillsammans eller skapa någon sorts enhetlighet.)
Januari
Året inleddes med en härlig heldagsvandring med Björnligan. Vi frös och skrattade och frös lite till, hann även med att leka en del på vägen. Väldigt lyckat. Ett par dagar senare var det filmkväll med
Elin och
Louise, även det mycket lyckat; sedan började skolan igen. Jag var galet pepp på det och kände mig fullt utvilad trots att de sista veckorna innan lovet varit helt sinnessjuka. Längtade till sommar och läger, och satt därför och planerade in alla möjliga roliga aktiviteter och upptåg inför de kommande ljusa tiderna. (Det mesta lyckades jag dock inte genomföra. I guess life came in the way.) Sedan gav verkligheten mig en rejäl snyting,
och jag insåg att visst inte alls hade återhämtat mig. Höll
tal om betygspress med 39 graders feber, vilket säger jävligt mycket. Egentligen mer än vad som behövs sägas.
Januari var en månad då jag,
Elin och
Natalie körde Dagens utmaning. Det resulterade i några
lyckade texter, och en hel del skit. Jag hann även med att medverka på kårens årsmöte, samt köpa nya glasögon och en fin macbook, vilket gillades!
Februari
Började med en massiv gråtattack som transformerades till ren och skär
klokhet. Räknade en jävla massa matte som fick mig att må allmänt skitdåligt, och tentade i slutet av månaden av kursen. (Gick inte särskilt bra, men det var i alla fall ett avslut.) Trodde att det skulle innebära
slutet för alla hjärnspöken också, vilket visade sig vara jävligt fel, men
februari var trots allt ganska lugn. Renoveringen av scoutstugan i Bäckafall var i full gång, men mamma förbjöd mig att hjälpa till, jag skulle bygga upp mig själv istället. På skolan arrangerades det filmkväll och den var helt
underbar. Sedan kom sportlovet och jag forsade nerför pulkabacken tillsammans med
Ems och Elin. Spenderade lite kvalitetstid i Lund med min kära syster och åkte sedan till Eneryda för hajk (där uppstod visserligen en
hel drös negativa tankar, men det var ändå fint.) Lovet följdes av en riktigt rolig temavecka och jag lyckades minsann dra med mig större delen av min grupp för att leka i stadsparken! Epic. Skrev dessutom en del bra texter om jag får säga det själv (bl.a. den
här,
här,
här och
här) och gick på yoga.
Mars
Temaveckan tog slut och plöstligt var allt väldigt mycket jobbigare igen, men tågresorna till och från skolan fungerade som någon sorts
frizon. Matten hade inte alls tagit slut, för jag låg och vägde mellan två betyg. Fick en utmaningsuppgift som jag failade på och hade sedan ett hemskt betygssamtal, men det fanns inget annat att göra än att acceptera misslyckandet. Elin
fyllde arton år och fick därför arton presenter. Björnligan genomförde en otroligt lyckad Haj-hajk, som lurade mig till tron om bättre tider. Det resulterade såklart i ett
abrupt uppvaknande dagen efter. Började prata med en nystartad tidning och blev erbjuden att fylla ett uppslag med texter skrivna av mig i nästnästkommande nummer. Lite
lyckorus sådär. Gräddade (friterade) våfflor med scouterna. Hade picknick med Elin. Konsert med kören. Och tre dagar innan jag för första gången skulle bli publicerad gick GoMorgon i konkurs.
April
Våren kom. Och med den kom solen och värmen. Jag satt ute om källarna, lyssnade på musik via spotify och skrev.
Det var fint. Lulu och jag lagade våfflor till hela skolan en dag; det var jättevarmt, gott och uppskattat. Sedan följde ett mycket efterlängat påsklov och jag klippte av
håret, något som gillades både av mig och omvärlden. For till Bjärnum för filmkväll med
Elin och
Louise. Vi lagade god mat och tittade någon film, men slocknade tidigt allihop (mest jag antar jag, men jag behövde verkligen det.) Två dagar senare var det TBS-reunion och vi njöt för fulla muggar av tre fina dagar med mycket fint väder i Helsingborg. Jag spenderade många sena nätter tillsammans med en fin pojke på msn, och han överöste mig med
komplimanger jag inte kunde besvara. Jo april innebar faktiskt mycket fint, men parallellt med vårkänslorna kom
tomheten och åt upp mig.
Fasaden lyckades jag dock hålla uppe ganska bra, trots att jag spenderade allt mer tid "sovande" på skolans heltäckningsmattor. Den tjugoandre tog jag nervösare än någonsin tåget till Västerås och medverkade på en festkväll som till större delen skulle komma att handla om mig (fast det visste jag inte då). Efter att ha blivit uppmött vid stationen och en fått snabb visit på mitt hotellrum, tillbringade jag ungefär en timme småpratande med människor jag aldrig förr mött - och sedan kom glädjebeskedet;
min novell var den som kammat hem priset. Ofattbar glädje och stolthet. Och en fortsatt fantastisk kväll. Kom sedan hem till ett skolprojekt som var allt annat än fantastiskt och slet sönder mig totalt. Jag frånsade mig direkt allt ansvar, men folk såg till att det var jag som indirekt höll i trådarna ändå. Vilket ledde till det
här, det
här och det
här.
Maj
Gjorde en långsam helomvändning och blev kär i pojken med de fina komplimangerna.
Fotograferade min syster. Njöt av solen. Blev mer och mer rädd för
min stegrande puls och alla andra kroppsliga
avvikanden (t.ex. att jag spydde på idrotten, något jag inte gjort ens efter det hårdaste maxpass under alla mina simmarår). Saker gled ur mina händer i en makalös takt, skolan blev helt outhärdlig och den
femtonde klappade jag ihop totalt. Stängdes efter det av från skolan en vecka och var i princip sängliggande hela den tiden. Vårt fina MPLan08a var jag tillåten att gå på, men kunde inte njuta av för fem öre. Kroppen skrek och strejkade och sa att den fan inte tänkte göra något mer, alls. Eller snarare att den inte
kunde göra något mer, alls. Jag var nämligen så sönderfallen, att det tog mig en halvtimme att gå 500 meter (och ändå blev jag helt slut av det). Förbjöds, trots starka protester från min sida, att åka på pingstlägret. Brottades dagligen med svårmod och ångest, men såg ändå
små ljusglimtar skina igenom sörjan då och då. (Något som nästan enbart berodde på den fina pojken. Han var för övrigt i princip den enda jag hade lust att prata med, för till skillnad från alla andra innehöll hans meningar inga söndersockrade ord om saker han inte förstod sig på.) Och jag var instabil, otroligt
instabil.
Juni
Hade väldigt tomma skoldagar, vilket passade mig bra, det var nästan för mycket ändå. Var dock väldigt
glad eftersom en viss pojke.. fanns, och började få
väldigt stor betydelse i mitt liv. Faktum är att han var det som fick mig att orka igenom skoldagarna, och att överhuvudtaget se framåt. Kroppen var fortfarande helt out of order. Jag glömde bort scoutledarsamlingen och skämdes. Fick
sommarlov. Tog det lugnt och njöt av solen, och började slipa mina hurtsar för att sedan kunna måla dem. Det var faktiskt ett väldigt rogivande tidsfördriv. Åldrades något otroligt; såg även nöjet i att diska för hand samt i att vattna blommor. Och skrämdes över att någon
fysisk förbättring inte skedde. Midsommar kom, och jag var för dålig för att följa med familjen till Robban&Carin, istället gick jag till mitt tänkarställe och lät naturen tala till mig i sina
kraftfullaste metaforer. Kände att jag nått vändpunkten och fylldes av beslutsamhet. Fast saker är ju inte svarta eller vita, de är alltid
grå. Ja, och sen när jag äntligen började må bättre, började
han dra sig undan. Yey.
Juli
Med juli kom en del
styrka tillbaka, och det innebar glädje och
pånyttfått hopp, men också en hel del tvivel. Jag lade projekt fin pojke på hyllan eftersom vi uppenbarligen inte var två om saken längre; kändes lagom tungt.
Sumpmark II däremot var allt annat än tungt. I det närmsta
underbart faktiskt, för det var lugn och ro ändå in i själen. Var på Tivolirock tillsammans med
Elin, målade linne med Anna, såg Harry Potter och halvblodsprinsen på bio med
Elin, hade massiv ångestattack på min och kollapsens "
tvåmånadersdag" och tvivlade åter på vad jag egentligen klarade av.
Åkte slutligen på Airtime med Anna: hade sjukt roligt på nöjesfält och fantastiskt fina dagar i
Kandersteg. På Europapark buggade kroppen dock ur igen. Alla nya intryck, alla människor, allt ljud, det hade tydligen blivit för mycket, och jag däckade på varenda ledig parkbänk. Och bredvid bussen, och inuti. Fick avstå från Disneylandsbesöken, vilket Emma också gjorde, och vi hade istället sjukt trevligt på hotellet i Paris.
Augusti
Spenderade ett par sista dagar i Paris, och for sedan
hem. Spelade in en
cover. Såg Navid Modiri & Gudarna under glädjerus i Hässleholm; inspirerades av deras ord, och
skrev lite. Lekte med Elin och
bubblade. Var på Malmöfestivalen i otroligt trevligt sällskap och lyssnade på bl.a.
Johnossi och Emil Jensen. Blev väldigt arg (
1,
2,
3,
4). Återvände till skolan; nästan lika nervös som året innan, fast av annan anledning. Började läsa foto, vilket var sjukt roligt och sjukt givande.
Stjärnsplitter. Var ganska
grå, men blev efter ett tag motiverad igen. En av sjuttioelva korsetter runt mitt bröst hade knutits upp av en fin människa.
September
Tänkte väldigt mycket i fotobanor, lade därför skrivandet nästan helt och hållet åt sidan. Blev väldigt
rädd då jag såg vänner falla som furor runtomkring mig, och var tvungen att inse att jag inte kunde hjälpa dem. Det arrangerades
lan på skolan, och jag sprang runt som en duracellkanin och hade allmänt trevligt. Var även med på en ny omgång av Dagens utmaning (som gick som den gick. Jag hade inte riktigt orken. Några ganska lyckade texter finner du
här,
här och
här.) Besökte
Wanås tillsammans med
Elin och
Louise. Åkte till Öland med fotoklassen. Lade ner mycket
energi på att försöka lura mig själv. Och såg skönhet,
i det lilla.
Oktober
Började i panik och hyperstress, det var så otroligt mycket som skulle fixas, och det var jag
absolut inte kapabel till. Huvudvärken var obeveklig och intensiv, och
absurditeter haglade över mig. Sedan var det
Kick in/off, en fantastisk
Emil Jensenkonsert och andra
bubbelhistorier. Praktikveckorna kom och jag och
Sara som var utan praktikplats startade
Studio Headshot, något vi inte ångrat en sekund. Om nätterna låg jag
sömnlös och familjesituationen började
knaka i fogarna: något som medlaranna givetvis skulle fixa. En hel drös
annan skit kände för att flytta in hos mig, och jag, jag flyttade i princip in hos
Sara. Henne tycker vi om! Andra saker som tycktes om var
Litteralund och att
Natalie kom på besök. Vi hade bland annat
höstpicknick på min favoritplats, och den stunden, är något som kommer bli sjukligt svårt att toppa. Oktober bjöd även på min utan tvekan
sämsta födelsedag hittills.
November
I princip helt utan ljuspunkter, men all den
svärtan orkade ingen inte med; så jag
ljög. Ofta och om viktiga saker. Försökte
prioritera, såg till att göra roliga saker precis som jag blivit tillsagd att göra, var på fest och musikalkväll och hade flera fotograferingar – men det vägde aldrig upp det svarta. Och tillslut orkade jag
inte bry mig alls längre. Varken om vänner, skola eller mig själv. Speciellt inte mig själv. Ljög därför lite till, eller,
undanhöll snarare. Och så fick jag tillsammans med andra en oförtjänad utskällning efter noter.
Ovanpå svenskaprovet och annan press blev det alldeles för mycket, och bröt ner. Ganska rejält.
December
Om november var
mörk så var december becksvart. Nästan för svart för att berätta om.. Jag försatte mig i extrem sysselsättning och jobbadejobbadejobbade. Åt dåligt och sov för lite.
Skämdes. Var på lan hos
Sara, fotograferade
Shelley och
Filippa, var på mysig julhajk, tittade på körens luciatåg. Stressade bort mina bröst (gick ner två kilo). Bestämde mig för att
helhjärtat satsa på en kraschlandning.
Lyckades tillslut. Fick till och med en
repris på köpet. Men
nyår var i alla fall väldigt fint.